söndag 21 februari 2010

52.

- Har du tänkt något mer på Haiti, frågar han.

Jag rycker på axlarna. Jag vet inte vad jag ska svara. Funderar på om han gör narr av mig. Hans ögon avslöjar ingenting. Han ser glad ut. Jag undrar hur jag ser ut.

Vad ska jag svara? Jag har ju bara tänkt på honom.

8 kommentarer:

  1. Svar: Jo, men alltså. Jag frågade honom om vi skulle ses igen för att jag tror att jag skulle tycka om hans personlighet (han är lite sådär indie & jag är inte alls, indie egentligen). Men han tyckte inte att det var någon bra idé eftersom om man nu inte skulle ligga på samma nivå så hade det blivit jobbigt i längden. Sen var han inte redo att sända ut signaler.

    Så frågade jag honom om vi kunde prata då? Det hände inget dåligt om vi bara pratar. Facebook? Och han sa att han kunde adda min msn (som jag skickade i ett sms på söndagen, men dett var då måndag). Han addade. Men alltså jag är sån stalker att jag har hittat hans facebook och bilddagbok. Och jag vet att han har varit inne på bilddagboken efteråt!

    Så. Förstår inte varför han ens addade. Nu får han mig att tänka på allting ännu mer. Usch. Och ja, det finns fler pojkar där ute. Men han här var så söt och han liknade Joseph Gordon-Levitt lite. Fast mest är det nog så att jag bara tror att han är som karaktären i 500 days of summer. fast jag blev kär i hans musiksmak. Han verkade ha en så bra en. Bättre än min.

    (Förlåt, blev superduperlångt.) Hade han varit intresserad så hade jag nog ändå fått hans facebook... Men varför ens adda mig på msn? Åh, blir trött på detta. Fast han hade i och för sig en hemtenta denna vecka... Puss!

    SvaraRadera
  2. åh alltså vilken fin blogg du har,

    SvaraRadera
  3. Jag älskar verkligen din blogg.
    Det är så knasigt,
    jag läser hundratals bloggar
    men jag kommenterar aldrig,
    bara din.

    SvaraRadera
  4. Har läst din blogg ett tag.
    Haft svårt att känna igen mig, jag har alltid varit den som kastat mig in i elden för att gång på gång upptäcka att det gör ont.
    Och jag hittade en man som älskade mig innerligt, och jag älskade han innerligt.

    Men som det så ofta bli.
    "Vi funkade inte"

    Sen kommer väntan. Den där jävla väntan.
    Jag kan inte kasta mig in i elden nu.
    För jag har förstått att det kan förvärra.
    Jag hatar den här väntan och vet att jag inte kommer kunna leva med den. Vi hör inte ihop ja och den där väntan. INGEN borde få höra ihop med väntan.
    Så vet du vad jag tycker, KASTA DIG IN!
    Kasta dig in och stanna där.
    Det kvittar om du vågar eller inte.
    Kör bara.

    Ring han, smsa han, spring på han, FRÅGA.
    blir det dissen har du åtminstone sluppit vänta.

    du verkar vara en sådan fin tjej
    och jag tror på dig

    SvaraRadera
  5. Alexandra: Det är så mycket som jag inte förstår med killar. Som det du skriver om. Jag önskar att jag kunde komma med lite tips och råd, men jag stjälper nog mer än jag hjälper, tyvärr. Men åh vad jag hoppas att han kommer till insikt snart.

    therese: Åh, tack så himla, himla mycket! Det gör mig jätteglad!

    Mikkaela: Åh, jag tycker är det är himla fint att du väljer att kommentera här! Tack!

    awwiee: ♥

    emma: Åh så glad jag blev över din kommentar. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara, men det betyder jättemycket! Och åh, jag önskar verkligen att jag vågar snart.

    Tack för att du läser!

    SvaraRadera
  6. fantastiskt. och jag vet precis vad du menar.

    SvaraRadera