lördag 21 november 2009

13.

Han brukande titta på mig med en blick som sa att allt jag berättade var vackert. Han placerade handen helt rätt i midjan. När det var trångt på dansgolvet och någon dansade för nära hittade han alltid min hand. Han gick omvägar och kramade mig godnatt mitt i en vägkorsning klockan halv sex på morgonen.

Ibland var det sådär nära men jag var ändå någon annanstans.

- Det finns någon annan, eller hur?
- Det fanns.
-
- Jag är nog inte någon som slutar känna bara sådär.

4 kommentarer:

  1. Det låter så... mjuk på något sätt.

    SvaraRadera
  2. Vad hände med nr 12? Skulle du bara kolla om vi var med?

    SvaraRadera
  3. Su: <3

    Anonym: Oj, det var jag som inte var med. Men det får vara som det är nu, haha!

    SvaraRadera
  4. Åh, du skriver så fint!
    Jag känner igen mig så mycket i dina ord ibland. Som "Ibland var det sådär nära men jag var ändå någon annanstans." och " Jag är nog inte någon som slutar känna bara sådär." Det får mig att förstå mig själv lite bättre, får den där otydliga känslan att kunna beskrivas i ord.
    Tack!

    SvaraRadera