Det var på en sådan fest som vi pratade för första gången.
- Jag har sett dig förut, sa han som hade ögon att drunkna i. Och jag tänkte att det är omöjligt för jag är ju osynlig. Men det sa jag inte.
Jag var fjorton år och okysst.
lördag 23 januari 2010
35.
Ni vet alla de där festerna i åttan och nian. Man har ägnat halva eftermiddagen åt att lägga ögonskuggan perfekt. Kläderna är nya och man känner sig, för första gången på vad som känns som evigheter sedan, ganska fin. Eller, egentligen så gör man ju inte det. För egentligen så vet man att låren bara ser smala ut på håll, och man känner sig alltid-alltid ihålig i det där innanför revbenen.
Det var på en sådan fest som vi pratade för första gången.
Det var på en sådan fest som vi pratade för första gången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du skriver så fint. Jag var aldrig på några fester i åttan och nian, alla andra drack men jag såg hellre på film. Det passade mig utmärkt. (Det gör det fortfarande, eller så följer jag med utan att dricka.)
SvaraRaderaDu skriver så fint! Det näst sista stycket vill jag måla en tavla av.
Jag gjorde mig aldrig fin inför de där festerna, ibland gick jag inte ens. Jag vågade inte. Det fanns aldrig några pojkögon att drunkna i där, eller det kanske det gjorde bara att jag inte vågade se i dem.
SvaraRaderaMen du, du skriver så himla fint. Åh!
Hej, du skriver bra.
SvaraRaderaHanna: Jag var inte heller på så många. Mest för att jag var himla osäker och rädd tror jag. Du ritar hemskt fint så jag tror att det skulle bli en väldigt fin tavla!
SvaraRaderaEvelina: Jag vågade oftast inte heller. Jag var också livrädd för att möta blickar. Är det fortfarande.
Och tack, tack för att du gjorde min kväll lite (jättemycket) finare.
Rebecka: Hej, åh, så fint att du ville titta in här och berätta det. Det betyder himla mycket för mig!